Det blev för mycket igÄr, jag vill inte mer Det enda jag ser nu Àr denna stengolvskalla stad, kÀrnan till dessa rader, en institution för döende kött, glÀdjesteriliserad av apati, monoton dödsbringande betong
Mitt hjÀrta bankar genstridigt KvÀljningar uppstÄr vid rörelse En sjÀl fÀrgad sÄsom aska En stad, ett block av misÀr Kontinuerligt elÀnde